Kasvissyönti

[Paha Kani]

No mä en ole ollut kouluissa töissä, ja arvostelen kouluruokaa ihan kuluttajapuolelta, joskin on myönnettävä, että kokemukseni ovat varsin vanhoja. En muistanut vilkaista peruskoulun päästötodistuksen päivämäärää ennen kuin vastasin

Toivottavasti se on nykyään parempaa kuin nahkaperunat, eineslihapullat ja kurkkuviipaleet.

[bodyguard]

Itse en ihan mutulla usko etta kouluruuassa senkummemmin mitaan vikaa on. Suurempana ongelmana pidan sita trendia etta kouluruoka skipataan ja korvataan esim. lahikioskin antimilla. Mutta yleensa nuo kai suunnitellaan niin etta ruoka on pidemmalla aikavalilla melkoisen monipuolista ja siihen ajatusmalliin tuo kasvisruokapaivakin istuu ihan hyvin.

[kala]

Tosin omalta osaltani voin sanoa etten tiedä ruuanruuasta lihan korvaajana tai maukkaana vaihtoehtona paljoakaan, joten olisi voinut olla ihan paikallaan silloin omana kouluaikanani. Toisaalta en muutenkaan tiedä ruuasta mitään.

Aikoinaan sitä kutsuttiin hernerkeittopäiväksi. Oli käytössä myös puolustusvoimissa.
Jaa että onhan siinä silavaa joukossa!? Ainakin minun sopastani niitä sattumia sai etsiä.

[Jussi Häkkinen]

Kasvisruokakoulussa äänestettiin kalan ruokalistaan lisäämistä vastaan. Joissakin asioissa naapurimaassa ollaan vain niin hitosti edellä...

Käsittämättömintä koko viime aikojen vaahtoamisessa on ollut se, että näennäisen järkevät (no, ainakin noin asemansa perusteella niin pitäisi olla) ihmiset vikisevät monipuolisuudesta - mitään tietämättä. Väitän ihan pokkana että kasvissyöjien ruoka on yleisesti ottaen sekasyöjien ruokaa huomattavasti monipuolisempaa ja että kasvisruoan tuominen kouluihin (mielellään sitä yhtä kasvisruokapäivää laajemmin - en ole sen kannattajia, mielestäni lähtötaso tulisi olla se, että vähintään 75% kouluruoan proteiinista tulisi olla kasvisproteiinia) monipuolistaa käsitystä ruoasta ja ruokavalioista.

Vårt älskade kött
2010-02-23

Trots grisskandaler, larmrapporter om växthus­gaser och rädsla för kolesterol och hjärtinfarkt verkar inte svenskens aptit på kött minska. ETC undrade varför och hittade en upptrampad stig, stängda ­plånböcker och en fråga för stor för individen. Men också någon som vågat förändra.


Vegetarisk vecka tack vare jobbet

Erik Sundströms vegetariska vecka avslutas med en Spenat Badji på indiern bredvid hans jobb. Det var arbetsplatsens satsning på friskare arbetsmiljö som fick den 33-årige statstjänstemannen att ta det tillfälliga steget.

– Alla skulle göra en förändring. Jag har länge tänkt på att äta vegetariskt. Utan att veta varför har jag nog en tro på att vegetarisk mat är nyttigare.

Veckan har gått bra, allt har känts som vanligt, varken bättre eller sämre. Erik känner inget sug efter kött men kommer ändå att återgå till de tidigare matvanorna.

– Det krävs ansträngning för att laga vegetariskt. När man är äter ute finns det mindre att välja på, som i dag fanns det bara en rätt, med spenat.

Att djurhållningen skapar växthusgaser har inte Erik funderat så mycket över, inte heller djurens situation har varit en drivkraft att äta vegetariskt, även om han känner att han ”kanske borde ha dåligt samvete”.

– När man disponerar sin vardag går en del tid åt till att ta ställning och agera riktigt och rätt. En annan del går ut på att göra saker så motståndsfritt som möjligt. Att äta kött är så mycket lättare och något man har med sig som vana, vilket gör att man inte ifrågasätter det. Det är ganska grundmurat i den jag är.

Är det valet rationellt?
– Ja, jag följer den upptrampade stigen. Man behöver aldrig göra ett etiskt ställningstagande eftersom normen är att äta kött.

Erik försöker handla ekologiskt och närproducerat, men det får inte vara för stor prisskillnad.

– Köttätandet är en större fråga, att lämpa över den på enskilda kan kännas lite tungt. I dag är det för tungrott att käka vegetariskt, både när det gäller utbud och det kulturella. Vegetarianer känner kanske att de krånglar till det när de går hem till folk. När man kliver från normen så blir det krångel.

Erik är inte helt säker på att han vill att normen ska förändras, inte utan starka bevis för att köttproduktion är mycket mer skadligt än andra typer av livsmedel. Att människor ofta blir defensiva när man ifrågasätter deras köttkonsumtion har han förståelse för.

– Jag känner nog så nu. Jag känner mig lite ansatt när mina värderingar ifrågasätts, jag känner mig lite som en skurk.

Varför känner du dig som en skurk?]
– Om man skulle inkludera djuren i vår rättighetssfär, så är det taskigt att döda dem och det tror jag de flesta känner. Man vill inte titta på slaktprocessen utan bara resultatet, när man krafsar på ytan känns det hårt.

Kan du fortsätta konsumera från dagens storskaliga köttindustri där djur far illa?
– Ja, dessvärre. Jag har inte tänkt ändra på det. Jag vill inte lämna köttet.


Köttfantaster på Djuret

Både dekoren och menyn avslöjar att restaurang Djuret i Gamla stan i Stockholm är en utpräglad köttrestaurang. Förutom de lite vanligare jakt­stugeattributen älghorn och tavlor med viltmotiv fylls väggarna även av köttkrokar och lampor gjorda av köttkvarnar. Menyn upptas av ett djur åt gången och samtliga styckningsdetaljer används. Denna vecka: kronhjortskalv.

– Vi är köttfantaster hela högen och ville öppna en renodlad köttrestaurang. Vi bestämde oss för att köra på ett djur rakt av. Det ett miljömedvetet val också, om man nu kan säga att servera kött är bra för miljön, säger kökschefen Gustav Otterberg.

Hur klimatskadligt är kött?
– Vilt ser jag inga problem med alls. Vi försöker ta hand om miljön på bästa sätt men jag är inte beredd att släppa köttet, absolut inte. Jag tycker att kött ingår i vår kost. Men man kan välja bra eller dåligt kött. Det gäller att tänka till lite.

Höstens grisskandal märktes på Djuret.

– Vi skulle precis börja servera julegris. En kväll hade jag fått 500 mejl från folk som undrade var grisen var köpt. Vi hälsar på våra leverantörer, jag har klappat grisarna och vet att de mår bra.
Gustav Otterberg skulle inte jobba med kött som han inte vet varifrån det kommer. Men alla är förstås inte lika noga.

– Problemet är att föda upp djur på det här viset innebär en långsammare process, det går åt mer foder, det blir dyrare för bönderna och det blir svårare att hålla jättekvantiteter. Människor är upprörda i tv, men ser de att fläskkött kostar 175 kronor kilot i affären skulle de skrika rakt ut. Det är vad det borde kosta. Det är mycket snack på gemene man, sedan köper de fläskkarrén som kostar 39 kronor kilot. Folk är inte beredda att betala priset för en lycklig gris. Det enda som skulle få folk att bryta trenden är ett förbud mot massproducering.

Gustav Otterberg säger att intresset för hur djuren är uppfödda både har med självkänsla och kvalitet att göra.

– Man vill inte vara delaktig i djurplågeriet och ett stressat djur blir inte gott, särskilt gris som släpper ut massor av adrenalin. Jag skulle aldrig kunna bli vegetarian. Men om man ska hårdra det skulle jag hellre knapra morötter resten av livet än äta en misshandlad gris.


Inte längre själlösa maskiner

Jonas Olson är docent i filosof på Stockholms universitet. Människans syn på djur har förändrats, anser han.

– Vi har alienerats från djuren under de senaste 100 åren, vi ser inte längre dem vi äter upp. Det leder till en mer omoralisk hållning, vi är väl medvetna om hur djuren har det men väljer att inte se det.

Även köttindustrin har förändrats, tror han.

– Köttproducenterna har kapitulerat när det gäller att försvara industrin. När förra årets grisskandal utspelade sig kom inget riktigt försvar, de sa mer att ”vi ger folk det folk vill ha”. När veganismen blommade upp i slutet av 1990-talet fanns en motrörelse från köttindustrin, bland annat skriften Djur är inte människor. Nu har de kapitulerat filosofiskt.

Hur ser filosofins inställning till djuren ut?
– Descartes (född 1596) uppfattning var att djuren var själlösa maskiner och det fanns därför ingen anledning att ta någon hänsyn till dem. Men detta har filosofin fullständigt övergett. Jag känner inte till någon inflytelserik moralteori som skulle tillåta den typ av köttindustri vi har idag, varken utilitarismen eller kantianismen. Utilitarismen säger att de ickemänskliga djurens lidande är lika betydelsefullt som ­människors. En kantian skulle säga att det är något speciellt med människan, i kraft av att vi är människor, men samtidigt att vi inte får handskas hur som helst med djuren. Kant ansåg att om vi är grymma mot djur så förråas vi och är också grymma mot andra ­människor.

Vilken filosofisk hållning lutar sig svensken mot i sin relation till djur i dag?
– Vardagsmoralen innehåller element från flera traditioner, även kristna. De flesta lever nog i linje med en kantiansk tradition och tycker att det är något speciellt med människor.

Jonas Olson tror att de flesta köttätare inser att det är intellektuellt och moraliskt oförsvarligt, men det påverkar inte beteendet.

– Det är en intressant psykologisk fråga hur det här går ihop i människors sätt att tänka och agera, säger han.


Vegetariskt i skolan

På kommunala Globala gymnasiet i Stockholm går runt 470 elever på skolans samhälls- och naturprogram. När gymnasiet flyttade in togs beslutet att laga mat med låg miljöbelastning. Kocken Pelle ville gärna prova vegetarisk mat och så blev det, utan att några klagomål hördes. Efter en tid beslöt man ändå att servera fisk på prov.

– Då blev det världens liv på skolan. Det blev demonstrationer, elever vägrade gå in i matsalen och hade istället ett eget soppkök utanför, säger rektor Lars Benon.

Globala gymnasiet höll omröstning i matfrågan.

– Nästan 70 procent röstade för att bara vegetarisk mat skulle serveras.

Varje dag serveras nu en varmrätt, en soppa, färskt bröd och en stor salladsbuffé. Lars Benon ser flera fördelar med att inte jobba med kött och fisk: hanteringen i köket blir enklare och risken för bakteriespridning mindre. Han tror också att det blir lite mindre svinn också eftersom det bara finns en rätt. Men miljöaspekten är viktigast, skolan jobbar mycket med ”lärande för hållbar utveckling”.

– Jag tror att det hänger ihop, vad vi lär ut och vad vi äter för mat. Maten är ett exempel på att vi lever som vi lär.

Många äter[/i]
Skolans utvärderingar visar att många elever äter och att de dessutom gillar maten. Att vegetarisk kost skulle vara sämre tror inte Lars Benon.

– Jag tycker att det är en löjlig diskussion. Vi jobbar med globala frågor och har just haft 20 elever i Orissa i Indien. De har ätit ris och dall (linsgryta) varje dag till lunch och middag, kompletterat med frukt och lite annat. Klart man klarar sig utmärkt på det, stora delar av världens befolkning lever på vegetarisk mat.


”Gå före inom det offentliga”

Helena Leander är riksdags­ledamot för Miljöpartet och engagerad i djurrättsfrågor. Hon tycker att fler inom politiken börjat problematisera mängden kött vi äter. Och åtgärder behövs.

– Köttkonsumtionen i Sverige har ökat med 50 procent sedan 1990 och det har haft konsekvenser både när det gäller djurskyddet och miljön.

Vad kan politiker göra för att påverka köttkonsumtionen?
– Våga prata, inte vara rädda för att utmana den även om den är djupt rotad hos många. Vi måste gå före inom det offentliga, på skolor och äldreboenden, och se till att det serveras mer vegetariskt där. Det blir ofta billigare också, att ersätta kött med baljväxter är ren vinst för pressade kommunala kök. Även på fängelserna och inom försvaret som, väldigt fördomsfullt, inte känns som ställen där grönsaksätande står högt i kurs.

Att politiker inte ställer högre djurskyddskrav tror Helena Leander beror på oro över jordbrukets konkurrenskraft.

– Ställs högre krav blir det också dyrare. Det är en relevant invändning. Samtidigt tror jag inte att svenskt jordbruk kommer att kunna tävla om att vara billigast, vår konkurrensfördel ska vara att vi har hög kvalitet, djuromsorg och miljökrav.


Identitetspolitik på tillbakagång

Lisa Gålmark är skribent, författare och historiker och har skrivit om djurrätt i ett flertal böcker. Hon anser att klimatfrågan satt fokus på köttätandet men tror att de flesta människor även omfamnar den etiska aspekten.

– Men det är svårt att vara motvals, i dag är det ett alldeles för starkt tryck på att äta kött i sociala sammanhang. Problemet kan inte enbart mötas via individer, det måste bli en politisk fråga. Det finns ett glapp mellan vad människor tycker och vad de gör och här måste politiken harmonisera. Se på rökförbudet, ibland tar samhället beslut som man vet att de flesta skriver under på när de får tänka efter. I dagsläget är 57 procent av svenska folket beredda att minska sitt köttätande, enligt Naturvårdsverkets undersökningar.

Om vi ska ha en köttproduktion där djuren mår mindre dåligt kan vi inte alls äta de mängder vi gör i dag, anser Lisa Gålmark.

– Det är helt omöjligt, det måste folk förstå när det innebär så stora kostnader för djuren och miljön. Ta bort alla subventioner och låt köttet kosta vad det kostar. Det blir jättedyrt. På längre sikt får man se över om vi ska ha köttproduktion.

Lisa Gålmark tror att vegetarianismen har en god status.

– Men jag tror att identitetspolitiken är lite på tillbakagång. Tidigare tog man mer ställning genom att tillhöra en viss kategori: feminist, vegetarian, med mera. På senare år har det uppluckrats, man vill flyta omkring lite mer, inte vara det ena eller det andra.
Vegetarianismen måste inte bli lidande av det av tror Lisa Gålmark.

– Det gör det lättare att säga ”jag äter mycket vegetariskt”. Man kan sympatisera med en hållning och handla enligt den, men samtidigt inte ställa sig utanför. Många fler kan göra revolution i sin egen vardag.

Texter: Helena Gustavsson

FAKTA: Kött
97 procent av svenskarna äter kött.
År 2006 åt genomsnitts­svensken 84 kilo kött,
en ökning sedan 1990 med 50 procent.
Priset på kött har gått ner med 30 procent sedan 1990 (med hänsyn tagen till ­inflationen).
Hushållens matkostnader har minskat från 25 till 16 procent sedan
början av 1980-talet.
Köttindustrin står för 18 procent av världens ­utsläpp av växthusgaser.

[Vlad Tepes]

Itse en ihan mutulla usko etta kouluruuassa senkummemmin mitaan vikaa on. Suurempana ongelmana pidan sita trendia etta kouluruoka skipataan ja korvataan esim. lahikioskin antimilla. Mutta yleensa nuo kai suunnitellaan niin etta ruoka on pidemmalla aikavalilla melkoisen monipuolista ja siihen ajatusmalliin tuo kasvisruokapaivakin istuu ihan hyvin.

Hyvin sanottu!

[Zherec]

" onclick="window.open(this.href);return false;

[sivarinlötkö]

" onclick="window.open(this.href);return false;

Mua ei naurata. Ahdistaa niin paljon etten pystynyt katsomaan loppuun.

Oliko sinne joukkoon livahtanut joku hyväkin argumentti, voiko joku tarkistaa?

[Puukko]

" onclick="window.open(this.href);return false;

No voi ny ristus sentään! Kysehän on nyt siis tosiaan yhdestä helkkarin kasvisruokapäivästä ja siellä puhutaan jo Jeesuksesta ja fariseuksista, aliravitsemuksesta, anoreksiasta, pieruista ja muusta. Siis oikeasti!

[Zherec]

Ei kyse ole vain yhdestä kasvisruokapäivästä, vaan kahdesta. Viiden viikon syklissä on tällä hetkellä 3 kasvisruokapäivää ja sitä ollaan nyt laajentamassa niin, että yksi kasvisruokapäivä osuu jokaiselle viikolle. Ja näemmä nämä kaksi päivää ovat se suuri ero valinnanvapauden ja karmean pakon välillä.

[Puukko]

Ei kyse ole vain yhdestä kasvisruokapäivästä, vaan kahdesta. Viiden viikon syklissä on tällä hetkellä 3 kasvisruokapäivää ja sitä ollaan nyt laajentamassa niin, että yksi kasvisruokapäivä osuu jokaiselle viikolle. Ja näemmä nämä kaksi päivää ovat se suuri ero valinnanvapauden ja karmean pakon välillä.

Ahaa, kiitos selvennyksestä! Olin antanut itseni ymmärtää, että kyse oli siis vain yhdestä päivästä. Tuo argumentointi on jokatapauksessa vain niin huvittavan ja raivostuttavan yliampuvaa tämän asian "vakavuuden" huomioiden

[bodyguard]

Kesäkurpitsalla ei ole vihreiden jäsenkirjaa

Helsingin koulujen kasvispäivästä nousi kaupunginvaltuustossa talven kiivain keskustelu, jonka varjoon jäi jopa ensi vuoden budjetti. Lähes jokaisella valtuutetulla oli asiaan vahva mielipide: puolesta, vastaan tai jyrkkä ‘toisaalta-ja-toisaalta-asia-on-vaikea-ja-haluan-ettei-kukaan-äänestäjistäni-suutu-ja-siksi-olen-päätynyt-seuraavaan’- kanta.

Jälkipyykkiä pestään yhä. Vastustajat kuittailevat muiden facebook-merkinnöille, että ‘toivottavasti ateriasi on nyt sitten kasvisruokaa!’ ja valittavat, kun lapsiparkojen valinnanvapaus elämässä on tyrmätty. Kannattajien leirissä jotkut viherpiipertävät nörtit ovat masinoineet Youtubeen kostoksi videon, jossa yritelmänä tehdä naurunalaiseksi valtuustossa asiaa vastustaneet näiden mehevimpien puheenpätkien avulla.

http://ninasuomalainen.wordpress.com/20 ... senkirjaa/" onclick="window.open(this.href);return false;

[sivarinlötkö]

http://grezen.sarjakuvablogit.com/files ... ogi214.jpg" onclick="window.open(this.href);return false;

[SJR]

Huono ehdotus. En oikeastaan ymmärrä, mikä tuon päivän tarkoitus on. Johan siellä nyt saa halutessaan kuka tahansa ottaa kasvisvaihtoehdon. Ympäristöystävällisyydellä yhtä päivää nyt on ihan turha perustella, ero on kuitenkin mitätön. Kasvisruokapäivän ainoa mahdollinen seuraus on, että suurin osa koululaisista suuntaa lähimpään mcdonaldsiin tai siwaan, jolloin seuraukset ovat jopa päinvastaiset haluttuun nähden.

[Jussi Häkkinen]

Huono ehdotus. En oikeastaan ymmärrä, mikä tuon päivän tarkoitus on.

Ohjattu tutustuminen kasvisruokavalioon ja pienipäästöisempään ravintoon.

Ympäristöystävällisyydellä yhtä päivää nyt on ihan turha perustella, ero on kuitenkin mitätön.

Ei muuten ole aivan mitätön. Toki on kivaa sanoa noin, mutta kasvis- ja liharuoan välinen ero ympäristöystävällisyydessä on erittäin huomattava.

Kasvisruokapäivän ainoa mahdollinen seuraus on, että suurin osa koululaisista suuntaa lähimpään mcdonaldsiin tai siwaan, jolloin seuraukset ovat jopa päinvastaiset haluttuun nähden.

Miksi näin? Tuohon sisältyy outo oletus siitä, että kasvisruoka olisi maultaan tai laadultaan liharuokaa heikompaa. Tämä oletus ei ole millään tavoin perusteltavissa.

[Mano]

Miksi näin? Tuohon sisältyy outo oletus siitä, että kasvisruoka olisi maultaan tai laadultaan liharuokaa heikompaa. Tämä oletus ei ole millään tavoin perusteltavissa.

En tiedä että miten asiat ovat koulujen ruokaloissa viime vuosina kehittyneet, mutta itse kun pääsin lukiossa nautiskelemaan liharuoka-ilman-lihaa-ruoasta, olisin sitä mieltä että se oletus on melko hyvin perusteltavissa. Asia on toki eri, jos ruokaloissa sitten tehtäisiin ihan oikeaa kasvisruokaa.